Vi övade flera gånger, men varje gång fick jag till slut som jag ville. Det handlar bara om att jag ska skrika tillräkligt högt, högre, högre - smärtsamt - tillräkligt länge. Då blir jag upplyft. Och då blir jag tyst och nöjd. Fattar inte varför detta är så svårt att förstå!? Det behöver jag absolut inte träna på.
Leka i skuggan med mamma är däremot toppen. Vi får nog en bra semester!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar